Han var min psykopat

HAN VAR MIN PSYKOPAT

Den jag en gång var, kommer jag aldrig att bli igen. Det har du sett till.
Du nästlade dig in i mitt liv, blandade korten och påbörjade ditt falska spel.
Som en joker, gömd i leken. Redo att med fusk och så fult spel som möjligt, vinna till dig ännu en seger.
Jag som trodde att jag var hjärter dam, hon som var speciell och som fick ditt hjärta att slå.
Hon som fick din trasiga själ att åtminstone läka en liten del.
Jag trodde jag var hon som gjorde dig lycklig, tjejen som fick dig att vilja leva, hon som delade din själ.
Men så fel jag hade, så lurad jag blev.
För du har ingen själ.
Du vet inte vad äkta kärlek är.
Det enda du kan känna är din tillfredsställelse, när du ännu en gång har lyckats lura en annan människa.
En människa som med sina äkta känslor, ovetandes, låter sig luras av ditt falska spel.
Som en vampyr suger sitt blod, suger du din näring från levande människor och det är det som får dig att fortsätta leva.
Utan oss är du ingenting.
Endast iförd ett tomt skal, lever du i denna värld



 
Du kommer att stanna, mitt i steget, fascinerad eller skräckslagen. När han har valt ut dig, låst dig med sina ögon, avväpnat dig med sina ord och kontrollerat dig med sin närvaro – kommer ditt liv aldrig att bli som förr igen.
Han kommer att ta med dig på en resa, på ett äventyr, du kommer att få uppleva ett liv du aldrig hade tänkt dig, ett skimrande gungfly, en sagovärld eller den rena terrorn. Han kommer att le och bedra dig. Ni kommer att starta om på nytt och på nytt, men det blir alltid du som får räkningen. Och när han är färdig med dig – och han kommer att bli färdig med dig – så kommer han att ta med sig din oskuld och din stolthet. Du kommer att bli lämnad ledsen, mycket ledsen men inte mera klok. Länge kommer du att undra vad det var som hände och vad du gjorde för fel. Och om någon annan som han kommer och knackar på din dörr – kommer du att öppna då?
Camilla
2016-12-26 @ 19:20:52

Hej,

Läste just din dikt och oj vad fin och hjälp som jag känner igen mig... kan inte bättre beskriva vad jag i denna stund tänker och känner. Skönt och sorgligt att andra vart med om samma upplevelse... Kram

Svar: Tack så mkt !
Ja, det är hemskt. Att leva med det i 3,5 år, och att ens våga ta sig ur det. När man går och tänker på vad som faktiskt skulle hända då.. Jag trodde att mitt helvete skulle ta slut 2012. Men än idag kan man väl säga att jag lever ett ganska begränsat liv.

Det är inte många som vågar/vill prata om det, tyvärr. Men som du säger, det är skönt men ändå sorgligt att det är fler än sig själv.

Kram Natta
nathaliebingstrom.blogg.se




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

♡Linnéa&Théo♡

🎀 Forever strong, Never give up 🎀

RSS 2.0